I Umeå.

Jag har haft en super härlig helg här uppe i Umeå. Det har varit kallt, mysigt och trevliga människor. I går var vi ute på ett ställe som heter Rex. Jätte stort och massor med männsikor. Kul. Vi dansade och hade det skoj.

Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag meddetsamma.

Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.

-Eeva Kilpi-

Ume, here I come!

Jag Ska åka till Umeå!

Imorgon åker jag till Umeå för att spendera helgen där. Det ska bli super skoj och trevligt. Jag och Emma. Vi ska prata i timmar och så ska vi meditera, det har jag bestämt. Det kanske blir nån utgång också, men det får Emma bestämma.

Saknar dig, Emma.

vänner

jag har haft så många vänner och jag har släppt så många.

Det är två jag minns idag, en som var den bästa jag någonsin haft, den där fullständiga symbiosen som fullständigt urartade.

Och sen den där som var kärlek också och fast det inte skulle bli vi, så fick han hålla hårt när världen rämnade en vacker dag i sommras. Jag kunde inte längre när vi ett halvår senare stod öga mot öga. Panik och han frågade varför jag grät?

Jag sa, ingen fara det är okej, det är okej. För jag kunde inte lämna ut mer och jag ljög

Precis som den dagen i Frankrike när hon kramade mig lika hårt och sa, vad skönt att vi löst allt och jag sa ja, och ljög för jag visste att det var över.

Förlåt

Besviken

Idag är jag besviken. Någon sa en gång att människor planerar och Gud skrattar. Att planera saker är något jag gillar och ofta känner att jag behöver göra. Med lite av fotografiskt minne sitter jag lägger upp och kastar om möten och händelser i minnet. Som ett hologrampussel kan jag sen se hur alla biter bildar en perfekt helhet. När bitar sen rycks bort känns det dåligt, jag hade ju planerat! Besvikelsen tar överhand och frustrationen river.

Men jag behöver min planering, den gör att mitt liv fungerar och den ger mig hopp. Även mina luftslott behövs. De gör att jag tror att allt kommer blir bra till slut.

Så Gud skratta bäst du vill, nu torkar jag tårar och lägger ihop ett nytt pussel

skönaste rösten ever!

Idag pratade jag med killen som har den härligaste rösten någonsin, blev alldeles svag i knäna och visste inte vad jag skulle säga. Gud, och så är han så himla snygg också.

Hey killen

Om jag vill ha en pojkvän skulle jag vilja att han va peeeeerfekt, han skulle

*se till att jag aldrig kände mig ensam
*lösa alla problem mellan mig och min far
*hålla mig vältränad och vitaminerad
*bota min shopping-mani
*få mig att älska att va nykterist
*hitta en lika bra ny kille om jag ville det
* ta tillbaka mig sen när jag ångrade mig

jag vill alltså inte ta ansvar för mitt eget liv, kan någon?

Att inte vara kontaktbar

Min mobil gick sönder och jag har snart levt utan telefon i en vecka, sjukt. Jag har ju ingen fast telefon. Vad gör jag, rasar samman och börjar störtböla. Någon viskade i mitt öra:" livet är hårt stella"

Nora, Salem och jag

Har upptäckt att rätt så många tjejer i ungefär min ålder, känner ungefär likadant för Salem el Fakir som jag. Först blev jag svartis, men nu inser jag att jag måste ge upp kampen. Jag KAN inte slåss om killar. Förrut trodde jag att det handlade om att jag var moraliskt liksom bättre än andra cat fighters, men nu inser jag att det handlar om att jag är rädd för att förlora.

Alla som kommit till denna sida för andlig vägledning kanske överraskas över frånvaron av djup...ibland överraskar det mig också, men jag tänker på så mycket ovesäntligheter att det är det som bara flyter fram som text.

Jag skulle kunna skriva om att jag inte kan meditera, jag vet inte, bara tanken ger mig panik och om att jag saknar Nora så att när jag bara rör vid tanken på hur mycket så rullar tårarna.

Men det gör inte de små sakerna oviktiga, det är de som håller mig på fötter.

Jag saknar dig Nora

Agnes

Ikväll landar Agnes, nej inte idol Agnes utan Agnes numero två, "lite äldre, lite sämre, men villig" i Ume. Att vara villig är sannerligen underskattat. Apropå Agnes fick jag höra att jag var lik henne häromåret, det var överraskande, ungefär lika överraskande som att nån försöker stoppa upp ett finger i rumpan på en, ngt som dock bevisligen hänt mer än en gång, så detta var ju större. Visste inte ens att en vit människa kunde var lik en mörk.
Jag är ju tydligen lik, för att plocka några ur mängden:

Eddie Murphy (ja, jag är Eddie Murphy ibland)
Whitney Houston (ja jag vill vara en smal svart person)
Macy Gray (nej jag vill inte vara lik en påtänd galen svart person)
Barack Obama (egen liknelse, smart, välartikulerad och bland en massa vita)

Nu ska jag vina och osta

PS. Stella, är det någon som älskar dig så är det väl jag, känns bara tråkigt att du så sällan kommer ihåg det. Puss!

På MSN fredag 16:09

Erik:tror jag ska börja se en ny tv serie nu helgen
Dexter heter den och handlar om en psykopat som mördar men han ägnar sig bara åt att ta livet av krimminela.
Ska vara bra har jag hört. Man lär ju sj'älv må bra ialla fall, Dexter har allvarliga problem med sitt psyke

Emma: jag har faktiskt problem med mitt psyke

Erik: Går det lite upp och ned?

Emma: Nä, mer problem liksom

Erik: ok, hur är det just nu?

Emma: bra

Erik: ok låter ju bra ialla fall. Det hjälper att gå och prata i terapi va?

Emma: jag går inte längre, men såklart

alla borde gå i terapi, speciellt när de ger bort de för 45kr i timmen på Universitet, therapy for free

Fucking hjärtans dag!

Idag känner jag mig som den ensammasta personen i världen, eller kanske inte. Men lite i alla fall. Min mobil funkar inte och jag kan inte ringa och ingen kan ringa mig. Sen tog jag en promenad med Charlie för att gå till Åhlens för att titta på dom där skorna, men dom var slut. Och VARENDA människa som gick förbi mig hade blommor i handen. Jag ville skjuta allihop. Ja, jag får väl nöja mig med hunden Charlie, men han gillar mig inte heller.

Ärlig

har alltid varit stolt över att jag är en ärlig människa, att jag säger vad jag tycker och folk vet var de har mig. Desto mer jag ser av världen ser jag att det inte funkar för i det skådespel som kallas vardagen är ärlighet som att krossa en spegel. Den perfekta bilden av att "alla är vi vänner", i tusen små bitar.

Men till skillnad från vad alla tror skulle man där bakom finna, förutom ilska, hat och hårda ord något sårbart och genuint. Något som säger: Du sårar mig, och du gör mig ledsen och kanske fina saker som jag älskar när du pratar med mig och du skrattar så det kittlar i hela kroppen. för tar man bort det sårade så tar man även bort det vackra öppna. Det där; du får röra vid MIG, fast jag e lite rädd.

Jag har försökt att vara vuxen och sval och inte bry mig, men då när det brister så brister det hårt!

Ungefär som Bree, så fin och exemplarisk och det enda man tänker på är hennes riktiga jag, den där hon var en gång i Melrose...'

Livet är perfekt!

Livet är som det är, ibland undrar jag. Varför. Våra liv är perfekta precis som dom är och jag undrar hur många av alla människor på RIKTIGT är nöjda med sina liv. Är jag nöjd, nja... Det skulle kunna vara bättre. Jag jobbar med ett jobb som ger mig massor ( det tar dock en del också) , jag har en massa härliga vänner, en härlig familj, och en fritid jag är nöjd med. Men ofta funderar jag på om det inte skulle kunna finnas nått mer. Sen så var det någon som sa till mig att det är du som har skapat ditt liv. Det ser precis ut så som du har skapat det, för du kan göra exakt vad du vill med det. Härlig tanke. JAG KAN GÖRA VAD JAG VILL! Så nu har jag suttit och skrivit en jobbansökan utomlands=). Jag måste våga, så det jobbar jag med. Att våga och vara modig. Det är bara att hoppa och se vart jag landar, antingen gillar jag det eller inte.

Ikväll blir det fest, en stor fest. Med ärtsoppa och punsch, ... fy vad äckligt. Men det kommer att bli roligt=). En massa nya männsikor och jag ska vara modig.

middag, AAAAAAAh

jag KAN laga mat, jag ÄR en bra värdinna, jag ÄR vuxen nu.

Jag känner mig så osäker på så många vuxensaker. Som det här med middag. Jag är liksom inte den som har bjudit på middag, jag är skojig och flamsig och bjuder på förfest, men middag, det är att ta i.

Det är ungefär som att när man är hemma oss Anna skulle man kunna få sig en machiatto med chokladskum, det skulle inte förvåna mig! Hos mig får man snabbkaffe och är jag nervös alldeles för mycket. Mitt rum kanske ser städat ur för middagsgästen men till och med rummet är förvånat över bristen på smutsiga kläder. Till Anna kan man gå och slicka golvet på drop-in vilken måndag kväll som helst och det smakar ajax. Kanske med nån ny flavour, typ päron.

För Anna är en fin flicka, en sån som jag vill va. Jag är en slarver och snubbler. Samtidigt som jag vet att allt handlar om vad jag väljer att vara. Jag kan vara precis som jag vill, ingen definerar mig, jag har alla egenskaper och är egentligen inte fast vid några.

Jag kan ändå inte låta bli att önska att jag vore mer som Anna

creepy granne

jag önskar man kunde köpa disciplin, jag har måttligt med det. Däremot har jag en granne som brukar höra av sig så att vi kan stå och vinka åt varandra. Jag vet inte varför, men jag vågar inte säga nej för då blir han så konstig.

Erkänn, ni hade också vinkat

Snart kommer han vilja vinka igen, jag har ont i handleden.

Jag

Har fått några förfrågningar efter foto på mig, så här kommer ett. Det är taget 02.15 av Jenny en lördag natt för några veckor sedan. Det skulle man inte tro va?!? Hoppas ni haft en bra dag.
Jag är så glad Emma för att du hjälpte mig att bestämma mig vilken helg jag ska komma. Ser verkligen framemot den helgen, att få träffa dig och alla dina vänner där uppe. Och sen kommer ju du till stockholm=)

Jag och Elham ser på Greys varje måndag i USA-tid. Vi hoppar upp och ner tills det är nedladdat och skriker i förtvivlan när det är slut. Sen pratar vi om känslor och livet och om små och stora saker som gör ont och hur svårt det är att vara sig själv speciellt inför den man så gärna vill ska se en som man är.

Om jag skulle välja någon i Greys skulle det bli George, Elham skulle ta McDreamy men det är för att hon är lost in space precis som Meredith

Kärlek är ordet!

Tänk att det är så underbart, men ack så svårt. Jag tänker ofta att jag vill vara en fantastiskt kärleksfull och giving person. Och alltför ofta kommer jag på mig själv... att jag inte gör de där små handlingarna som gör världen till en bättre plats att leva på. Jag gick på stan idag och en äldre man tittade mig i ögonen och log. Det handlade om ett par sekunder och jag blev så glad. Så för mig handlar det om att se. Att se alla tecknen som finns runt omkring oss, för dom finns. Att välja att se dem, det positiva istället för det negativa. Så nu ska jag jobba på det positiva=)

inför veckan

Nu gäller det, nästa vecka blir uppladdning ingför den viktigaste tentan någonsin, resursfördelningsteori c. Idag städas det och jag ska äta lite godis.
Längtade till Storstad, nordisk sval inredning, overpriced drinkar och välbetalda leenden igår kväll. Till Sara och Sarah och Stella. Istället blev vi för trötta för utgång, Elham pajade mitt knä med en torr limpa och jag genererade näsblod på söt pojke. Det är väl ungefär as good as it gets här uppe i norr en lördag.

Jag har varit super duktig i helgen. Jag har jobbat typ hela helgen och så har jag varit ute både fredag och lördag. Det har varit kul och lite sova! Nu är jag påväg till jobbet, haha, jag ser verkligen framemot det. Jag har blivit värsta husmorn på jobbet. Igår sydde jag gardiner och planterade om blommor, faktiskt ganska roligt. Och fint blir det framför allt.
Igår hade vi tjejkväll kan man säga, vi satt hemma hos mig och drack drinkar innan vi gick ut. Jag är så glad Emma, att Sara följde med. Hon är verkligen en super härlig. Nu ska jag till jobbet och fortsätta att vara lite tant tror jag... och så ska jag jobba med Anders och Hanna=). Roligt roligt...

Jobb on

knappt har man hunnit komma hem så ska man till jobbet igen. Idag är det okej för efteråt ska vi parta litegranna. Jag säger litelitelitegranna så kanske jag bara blir snubbelfull. Det här ju verkligen inte så som Rex ser ut nu, men det är ungefär som slottet, lite stelt och allt kostar mycket. Vi går före kön med kungen (i baren) och jag ska inte dansa. Jo, om det blir sexyback och ja deja vu och jag kanske en av pussykatterna som påminner mig om att jag inte behöver en man, okej jag ska dansa hela tiden. Elham kanske bjuder på headspin, och jag på golvjuck, vem vet när vi blev töntar, kanske när vi slutade bry oss

Bring it on!

Idag ska jag jobba. Nu har jag sett ytterligheter i garderoben, vem hade kunnat tro att ett sånt trångt utrymme skulle vara plats för så många skådespel.
Hoppas polisen kommer igen så jag kan studera det där polisspråket igen. "Nu lugnar vi ner oss, ta det lögnt!
Efter några minuter på kudde och en god natts sömn säger jag bara, bring it on!
Hoppas allt är bra Stella, du känner massa folk som heter ac och pc och pp men du glömmer att jag inte känner de. Kräm på dig!

Fredag!

Igår blev det sent och idag är jag trött. Snart måste jag åka till jobbet och Hanna och jag ska åka till IKEA och skaffa oss en massa grejjer så våra elever får det fint. Hennes son ska också följa med, Hugo. Han är helt underbar och gillar mig;). Pratar mycket och busar.
Efter jobbet ikväll ska jag iväg på fest, det ser jag framemot... Dansa lite och umgås med sköna människor. Och vem vet, jag kanske träffar på den där snygga killen i helgen också...

hjälp

igår hade jag panik för att allt kändes så krypande inpå, glödande klaustrofobiskt så jag ringde mamma och snyftade och ursäktade, hon sa att jag skulle sitta med känslan men bara tanken att närma mig min meditationskudde gav mig krypningar. Till slut var jag ju tvungen att sätta mig på kudden det var som att komma hem. Jag satt och plirade lite på golvet och taket och mina dammhundar och hade ont i bröstet och det var okej.
Fick brev idag från Jerry i Holland och han ska skicka bilder på min guru till mig så jag kan ha nån att titta på på min kudde. Ibland får man precis det man behöver i precis rätt tidpunkt. Tänk om man alltid får precis det man behöver?