Året

Det har varit ett svårt år. Både förra och denna nyårsafton sa jag på tolvslaget att detta skulle bli det bästa året någonsin, annras jävlar och så blev det sjukt hårt men när jag tänker efter ändå bra, jag har trots allt

mediterat och träffat nya vänner och träffat mig själv kan man väl säga
varit supernere och kommit upp igen bara *plopp*
Blivit nästan klar med min utbildning och fått jobb
älskar mitt jobb och har 2min och 40 sek till mitt gym Sportlife
Har fått Tian bara hundratjugo meter ifrån mitt hem så jag kan gå över i underkläderna
fått fin fint gudbarn och fin fin pojkvän från Västerås

Jag känner helt enkelt att ingenting är jobbigt/dåligt hela tiden. Även när jag var som mest nere kände jag ändå att jag hade bra stunder och dagar titt som tätt.

Jag kommer hem

Påväg till jobbet så går jag förbi den här stranden.

Jag känner mig lycklig idag och förväntansfull. Jag kommer hem! 1 månad så ses vi=)

Det gör ont att ramla

Jag har ramlat med cykeln idag. Jag satt kvar i ett par minuter och tyckte synd om mig själv. Det kom en tant med högklackade skor och hon lossades som om hon inte såg mig. Så jag stälde mig upp och lossades till slut att ingenting hänt. Lite blod från armbåge och knä är väl ingenting...

Lugna favoriter

Jag blir ju genast så deppig om kvällen.

Just nu: Sitter på kontoret. Kl. är 21. 35, jag lyssnar på lugna favoriter.

Att hitta den "rätta", går det?

Jag läser på DN om att hitta "den rätta"

I dag betraktas man som lite underlig om man sitter och väntar på den rätta. Som en som inte är relationskompetent. Det finns inte en som är rätt, säger man, utan många. Den rätta kan till och med skapas efter hand. Blir man ensam har man haft för höga eller för knäppa krav.

Jag funderar på hur det känns att hitta den rätta. Träffa någon och bara veta att, ja då ska jag leva med den här personen i resten av mitt liv. Jag tror ju inte på att man ser någon och blir kär. Men jag funderar på känslan, när man har bestämt sig.

Jag funderar på oss människor, vi som aldrig är nöjda. Som alltid tror att vi kan hitta någonting bättre. Tänker man efter ett ja, vi nöjer oss med den här personen, det blir ju inte bättre. Eller blir man blixt kär och vill absolut inte vara med någon annan... hmmm..

Att våga stå för sina åsikter borde väl alla göra. Jag vill hitta kärleken, jag vill vara lycklig tillsammans med någon annan. Men vem sitter hemma och väntar på att killen knackar på dörren. Älska livet, det är nog vägen till ett lyckligt liv.

Tungt hjärta

Jag har märkt att när allting inte är bra i mitt liv, så känns mitt hjärta väldigt tungt. Det är som min vänstra sida hänger neråt, för att hjärtat är så tungt. Som en stor klump, en stor svart sten som trycker och när jag känner efter så känna det väldigt tungt.

När blev ordet pinka något någon använder?!?!

Första dagen i Florida, min härliga koller ska gå på toaletten och säger: ”Jag måste pinka.” Jag börjar skratta, oj vad jag skrattade. Påpekade för henne at pinka är ingenting man säger. Men det tycker min kollega Maria. Hon måste nämligen säga vad hon ska göra. Varför inte bara enkelt säga att jag måste gå på toaletten, men nej. Maria tycker att kissa låter töntigt och därför säger hon pinka.

Inte nog med att vi har en person som säger pinka. Vi har ju kollegor som kommer från Danmark och Finland som kan svenska. Nu tror det att pinka är ett coolt ord… hahahah. Så nu ska alla pinka på det här kontoret. Tänk det med ett finlandssvenskt uttal också.

Jag skrattar fortfarande.

blickar och tårar

Nu har jag tagit beslutet. Jag är en jävel på att vela, men nu vet jag. Idag på jobbet så visste jag.

Typiskt mig, sitter på kontoret och fäller några tårar(jag måste påpeka att jag gråter väldigt sällan). Jag kan ta det mesta och kritik är ingenting jag börjar gråta av. Idag gjorde jag det! Och jag fick kommentaren, "Tycker du verkligen att det här är någonting att gråta för." På det fick jag också en elak och hård blick. Det var då jag visste. Nu ska jag gå vidare.

kraks...

...jag mar illa mest hela tiden. Jag har haft feber och magsjuka och nu verkar det inte avta, har iof bara gatt 3 dagar men ar matt och orkar som inget, som en trasa. Elham slapade med mig till internetcafeet for trodde jag skulle fa psykbryt pa vaggarna hemma som bara narmar sig... sakta..sakta

Mar mest illa hela tiden, jag har svart att ata, at mest vattenmelon forsta dagarna men nu har jag som blivit acklad av det ocksa...blaa, det kanske gar over.

Har pa internetcafet jobbar jattegulliga killar och den kottfarspirog de bjod pa ar den forsta som inte fatt mig att vilja kraklas. Mamma och pojkvans samtal lyser med sin franvaro. Pojkvan kanske for att jag snast av honom tva kvallar i rad nar han ringt nar jag sovit. Men halla! Vem ringer klockan 10 nar man vet att nagon ar sjuk?

Mamma vet jag inte vart hon tagit vagen, tank om jag lag och avled i nagon tropisk sjukdom just nu, eller inte. Har fatt munsar ocksa. Det kanns ju lagom frascht, kanner mig helt enkelt pa topp. Ar less pa Gambia, vill hem nu, bort fran alla beachbums. Till och med kokosnot kanner jag mig acklad av.

röd färg

Jag älskar röda detaljer. Röda läppar på fest eller röda naglar. Idag på mixmegapol så de att fägen röd är lågkonjukturens färg.

Undra vad detta säger om mig?!!

tankar...

Jag skulle kunna betala ganska mycket för att få en kväll med mina vänner. Tänk, sluta kl. 17.00 och sen ha en härlig middag med mina närmsta vänner. Tjata oviktiga saker som egentligen inte är viktiga saker men som betyder mycket för min själ.

Jag känner hur jag skulle sitta på den där middagen och aldrig vilja att kvällen skulle ta slut. När det skulle vara dags att dra sig hemmåt, så skulle jag tjata som ett litet barn, ”en liten stund till, bara några sekunder… SNÄLLA!!!! ”

Sen skulle alla vara tillbaka i sina vanliga liv och jag vet att jag skulle sakna ännu mer.

så var det 14 timmars dagar igen

Det har blivit så igen, kontoret har blivit mitt hem. Jag har en filt med mig, för AC: är på och jag fryser. Jag har en halsduk runt halsen och kaffekopp i handen. En hantverkare kommer in tidigt på morgonen och hjälper med lite småsaker, samma kille kommer tillbaka igen på kvällen och jag sitter fortfarande där med min filt, kaffekopp och halsduk. Han undrar om jag aldrig går hem. Typ inte är svaret.

Men när klockan börjar bli tio på kvällen så brukar jag dra mig hemmåt, för då lockar täcker jag köpte från IKEA för mycket. Tar en dusch, kanske en smörgås eller ett äpple. Växlar några ord med min roomie om dagen som gått och sen sova.

07.00 ringer klockan igen, och så börjar dagen.


E, hur har du det?

SMS

Äntligen vågade jag berätta...


J: Det var lite för länge sedan jag
tyckte att det jag gör är kul på riktigt

M: Jag då är det dags att hitta nya utmaningar

Obama vs McCain

Ingen har väl kunnat missa att det är val idag i USA. Det är galet. Lite tråkigt dock att jag inte hinner se mer av det, just nu är det mycket jobba och lite fritid.

McCain eller Obama, det är frågan. Jag vet i alla fall vem jag skulle rösta på om jag hade den möjligheten. Man behöver ju bara se på hur dom två ser ut för att ha svaret.



Folk står längs vägen och håller upp skyltar, vissa ställen är det Obama skyltar och andra McCain. När de som hejar på Obama åker förbi Obama skyltarna tutar de med bilen och likaså med McCain. Lite gulligt tycker jag. Dock tyckte mina öron inte att det var super gulligt när det körde förbi en brandbil och tutade å en Obama skylt precis brevid mig. Det var ganska högt ljud, ja.

Köra vilse

Än en gång körde vi vilse i Florda

Jag: hmmm.... är det bara jag som tycker att det känns lite läskigt?!?
Maria: nej, det här är värsta ghettot ju!
Jag: Är bildörrarna låsta?
Maria: Stella, vi är i USA, dom låser sig automatiskt.
Jag: Någoning kan amerikanarna i alla fall.

laget

ar bra. Trivs battre och battre men kanske ocksa for att slutet inte kanns alltfor langt borta. Vi ska ga och halsa pa en av pappas narmsta vanner ikvall och imorgon ska vi till Stadion for att se Yussun N'Dour eller hur f-n man nu stavar det.

Ar glad att Elham ar med. Har inte sa mycket sorg men ryggproblem. Det kanske ar sorg under tackmantel?

Stranderna ar underbara och frukterna frascha och Gambianerna alldeles for efterhagnsa men jag och Elham kampar for att kunna rora oss sa sjalvstandigt som mojligt.

Puss

Det finns en sten i min mage. Det gör ganska ont.

Jag köpte en bok på nätet, en bok man kan lyssna på. Den heter Munken som sålde sin ferrari. När jag hörde om boken första gången så tycke jag att det lät skit töntigt. Bestämde mig för att inte läsa boken. Sen sa en god vän till mig att hon köpt boken och hon tyckte att den var värd att läsa. Hon tyckte att jag skulle läsa den och rycka upp mig. Jag håller ju självklart med henne, jag är ju så jävla deppig just nu och skulle vilja vara glad och skratta.

Jag laddade ner boken. Lyssnade på den. Det var olika bra grejjer, en sak till exempel var att om man gör någonting i 21 dagar så blir det en vana. Jag bestämde mig självklart för att testa, men har redan misslyckats. En annan sak var att 95% av våra tankar vi har idag hade vi också igår. Jag kan nog säga att jag har exakt samma tankar idag som igår, som om jag har tryckt på repeat. Det känns som att slösa på mitt liv. Varför vill jag göra det?!

En annan sak jag kommit på är att jag är väldigt konflikträdd. Jag har hela dagen funderat på hurjag ska säga en sak till en kollega. Nu är det kväll och jag har fortfarande inte vågat… Jag skiter nog i det. Håller det inom mig som en ballong och sen spricker jag sen, men det får jag ta då.

E, hur har du det?

Det finns ingenting som är rätt eller fel..

bara olika vägar att gå. Hur kan det då vara så förbaskat svårt att fatta beslut. Vad jag än väljer så väljer jag ju inte fel, men vad är bäst?! Vad gör mig lyckligast? Vilket beslut kommer jag att ångra om jag inte gör det?

Natten är här igen, vilket för mig har börjat symbolisera frustration, tankar, nedstämdhet och lite ångest. Det är nog bäst att jag hoppar i säng, sover bort allt det här. Imorgon är det en ny dag. En glad dag.

Lycka, vart är du? Vilken är min väg att gå...

If I could fly, I would fly to you..

Måndag, jag sitter på kontoret och fryser. Det är varmt ute, men otroligt kallt inne. Lite som jag känner mig. Kall och uttråkad inom mig men skrattar och försöker njuta av livet.

Igår var vi och shoppade, härligt. Först vaknade jag vid 10.00, njöt av att vara ledig. Mejlade lite, Maria kom och hämtade mig. Shoppade, kom hem och kollade på fil. Sov.