kraks...

...jag mar illa mest hela tiden. Jag har haft feber och magsjuka och nu verkar det inte avta, har iof bara gatt 3 dagar men ar matt och orkar som inget, som en trasa. Elham slapade med mig till internetcafeet for trodde jag skulle fa psykbryt pa vaggarna hemma som bara narmar sig... sakta..sakta

Mar mest illa hela tiden, jag har svart att ata, at mest vattenmelon forsta dagarna men nu har jag som blivit acklad av det ocksa...blaa, det kanske gar over.

Har pa internetcafet jobbar jattegulliga killar och den kottfarspirog de bjod pa ar den forsta som inte fatt mig att vilja kraklas. Mamma och pojkvans samtal lyser med sin franvaro. Pojkvan kanske for att jag snast av honom tva kvallar i rad nar han ringt nar jag sovit. Men halla! Vem ringer klockan 10 nar man vet att nagon ar sjuk?

Mamma vet jag inte vart hon tagit vagen, tank om jag lag och avled i nagon tropisk sjukdom just nu, eller inte. Har fatt munsar ocksa. Det kanns ju lagom frascht, kanner mig helt enkelt pa topp. Ar less pa Gambia, vill hem nu, bort fran alla beachbums. Till och med kokosnot kanner jag mig acklad av.