Jag jobbar i ett yrke där man måste vara glad hela tiden och man får egentligen inte klaga, för vi är ju trots allt i Thailand. Så jag går och ler mot alla gäster och hälsar; "hej hej". Jag är en sådan människa som inte kan låssas, eller rättare sagt jag var en sådan människa som inte kunde låtsas att jag var glad om jag egentligen var ledsen (Emma, du VET).
Nu går jag och ler trots att livet inte alltid är en dans på rosor, ens i Thailand. Jag var sjuk en dag och tittade på 5 filmer. Filmer är mitt nya sätt att undvika känna och tänka. Eller i alla fall en liten stund. Min favoritfilm för tillfället är "The Notebook" och en annan film som egentligen suger, men jag gillar den "step up".
Just ja, det är inte bara gästerna som man måste le år hela tiden utan även alla kollegor. Det är liksom inte att okej att vara ledsen och deprimerad för vi är ju trots allt i thailand. Men jag känner att det går uppåt, och det är alltid det som gör att jag orkar vidare.
No comments:
Post a Comment