och jag har sparat mycket till sist, en sista till på tentafrågor,hur bra vill jag kunna allt egentligen? Packa packa, hur mycket ånej jag glömde vill jag känna egentligen och ja Afrika, vad ska man ha på sig...städa, vad göra av blommor, den enda möjliga räddaren hatar mig som mest. Himmlen är blå och jag är febrigt trött och inget mera sova, måste nästan bädda för att vara säker att inte kudden ligger nära.
Längtar hem, vet samtidigt att allt blir upp och ner igen, alla rutiner allt jag gör ska göras på annat sätt, någon annan som styr, ett annat ställe
Människan är ett vanedjur, en sanning större än andra, det vet jag att flänga är skönt och passar mig som person men hur många gör det egentligen år in och år ut, tittar på ånga omkring mig och livet är så grundmurat och jag börjar nog förstå att det finns nåt fint i att ha saker som de är också. Bara inte livet stannar, bara det fortsätter, framåt framåt, för stannar det så känns det som att jag vill dö. Meditationen är inte i mitt liv och det knackar på den mentala dörren. Knack knack, kom igen Emma...kom hit...bara lite....sitta sitta
JAG VILL INTE
Vet ni, jag tycker fortfarande inte alls inte alls om mig själv, men jag tror att resten kommer att visa sig
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment