om i timme går min buss till Arlanda och jag vill inte åka till Umeå. Här är jag så skyddad och har haft tid att vara och inte vara rädd. Nu ska jag tillbaka till allt det där som känns farligt och svårt.
Jag vill stanna här för evigt, jag vill att tiden ska stanna, jag vill att allt ska vara beständigt. Fast skulle jag frysa detta ögonblick är jag bara en person som är där den vill vara men som gråter om det som kommer att vara, detv eviga problemet med att leva i nuet. Jag önskar min mor var här, jag saknar henne så
No comments:
Post a Comment