...och solen har lyst som en ljsugul badboll över det vackra Västerbotten hela dagen, har lyckats fånga lite färg och känna vårkänslorna spritta i kroppen, björken utanför mitt fönster bär på stora knoppar och snart kan grannen inte längre se mig naken, mediterande, framför datorn.
Uppsatsen går framåt och vi jobbar på i sakta mak för det tar tid, mer tid än vad jag räknat med. Har dock lärt mig att arbete alltid generar resultat, sakta men säkert...gäller bara att nöta på. Vem gav mig denna nya gåva av tålamod som får mig att sitta och trixa med word och lära mig kommandon jag aldrig ens vetat existerat.
Vi sitter utanför skolan och Kristina slickar på en glass och jag äter på ett äpple, hennes pojkvän springer förbi på väg till efterplugg puben och jag tänker på hur skönt livet kan vara...bara en dag i solen såhär
Om en vecka ska jag hem och njuta av att vara med alla jag håller nära och kära
No comments:
Post a Comment