och shit jag känner mig faktiskt lite ensam. Jag har suttit en hel dag på skolan och läst tagit en lunch med Erik och inte träffat någon jag känner. Jag går hem och det snöar och jag och korridorarna babblar på och lagar mat vartom annat och sen sluter jag min dörr och då är jag här, ensam.
Känns som att det är som vanligt, jag kör på tills jag inser att där fanns nog ett behov som kanske inte riktigt var tillfredställt, att umgås lite, hålla hand eller bara krama någon. För skolan är inte för mycket just nu och inte känner jag att jag vill dricka och härja men lite värme skulle inte vara helt fel, men ingen här just nu som känns rätt. Skulle väl vara Åsa då och nog klistrar jag mig vid henne lite varje dag men annars finns det ingen än jag själv.
Känner lite på känslan och den är nog densamma som den alltid varit men faktiskt inte LIKA skrämmande, så en bit på väg har jag kommit. Så ringer ingen, mejlar ingen, utan skriver här. det är det jag älskar med den här bloggen för det är på något sätt ifrån mig till mig och till allmän beskådan. Ett steg i riktningen att jag inte ska gömma eller skämmas hur jag är olika dagar. Jag funderar på varför jag inte skämtar och har mig, det gör jag ju men behovet av att skriva här på de spralliga dagarna finns inte riktigt.
No comments:
Post a Comment